Åhh....

Hade precis skrivit ett långt inlägg om våra göranden och havanden och lyckades förstås radera det...typiskt!

Nåja, måste i säng så jag återkommer!

Nu är hon här!

Himmel och pannkaka vad roligt det är att ha en liten puppis hemma!

Livet går ut på bus, pinkpaus och hastigt påkomna sovstunder. Första kvällen var hon ganska lugn och beskedlig, framförallt när hon bekantade sig med Zack och Susa. Hon blir mer och mer framåt och bustokig. Hon och Susa har funnit varandra. Idag har Sheila gjort allt i sin makt att få igång Susa, världens sötaste lekinviter, morrningar och uppmaningsskall funkar till och med på en numera väldigt mogen vorstehtik.

Sheila är väldigt framåt och nyfiken, hon klättrar och klänger i Agnes leksakslådor och tar sig, med mer eller mindre problem, över diverse lådor och kartonger som står på bron i väntan på att åka till återvinningen. När vi är ute hakar hon på och kommer farande som en liten virvelvind på taxkorta ben när jag ropar på henne. Hon älskar Agnes, svansen går som en trumvirvel när Agnes kommer in i rummet.

I morse vaknade jag kl 05.00 och väntade på att lilla fröken skulle vakna till liv och vilja gå ut. Jag låg och vände och vred på mig till 07.15 när det började röra sig i buren nedanför sängen. Med andra ord en mycket lugn natt med en valp som somnar ca 23 och vaknar först efter sju!! Jag klagar inte!! Hon sover i en bur som jag skärmat av med en madrass som hundarna ärvt från Agnes tid i spjälsäng. Hon ligger på en massa filtar och dyl och har en av mina hemmatröjor i buren. Jag kan stoppa in handen genom gallret och det verkar hon gilla!

Igår var Sheila världens tröttaste kelpievalp, mycket nytt skulle tas in och smältas och det kostade lite extra sömn! Idag har hon varit piggheten sjäv, hon älskar att vara ute i snön med Susa (lite frusen ibland bara) och har stenkoll på var hon bor. Inte helt oväntat är hon ganska mattig (mina jyckar verkar bli det) men tycker att det är fantastiskt spännande med besök. Just nu ligger hon utslagen på golvet nedanför mig, hon har kampat sig trött!

Susa är en rolig prick, hon kommer dragande med den ena leksaken efter den andra och inbjuder till lek, framförallt när lillan äter. Tror att det är ett försök att lura iväg Sheila från matskålen :-)

Nu ska jag följa puppisens exempel och nanna kudden!

Mys med Sheila och de andra terroristerna

Har varit ut en sväng till Grejaskogarna ikväll. Har myst med och pussat på Sheila :-)

Verkar som att puppisarna vill invagga mig i någon sorts falsk trygghet om att kelpievalpar är en lugn och stillsam sort :-) Jag verkar pricka in besöken när de små odjuren bestämmer sig för att ta vilopaus. Iofs kanske lättare att granska dem mer ingående när de inte far runt som vildar men som sagt tror jag att jag missar dem i sitt esse. De är i alla fall underbara hela högen. Jag upprepar mig jag vet...men jag kan inte sluta tjata....

Som vanligt glömde jag kameran, jag ska börja föreviga min nya kärlek och hennes syskon nästa vecka...

Mamma Ia är snart bara skinn och ben, tror att det blir rätt skönt att monstren flyttar nästa vecka! Annars är alla hundar hos Anna och Rickard otroligt trevliga. Jag har ju en speciell plats i hjärtat för Loka, gillar henne skarpt! Jag har sällan sett en så arbetsvillig vovve som Ia, känner henne inte så väl men hon verkar vara jättemysig. Det verkar lovande för framtiden, tror att jag prickat rätt när det gäller både uppfödare och ras.

Rasbytet känns spännande, ibland kan det vara rätt skönt att inte ha så bra koll faktiskt. När det gäller groenisarna visste jag ju vad jag ville ha och hade rätt svårt att hitta en kombination jag trodde på fullt ut. Jag vet inte så mycket om kelpiesarna mer än att rasen verkar passa mig och att det är otroliga arbetshundar med mycket glädje och energi. Jag har förtroende för Anna och Rickard och därmed känns det som att resten kommer att ordna sig bra!

Jag ser fram emot att få hem mitt vilddjur i slutet av veckan!