Camillas hundliv

Sökträning i tävlingsrutan

2011-06-13T22:48:00.002+02:00

Dagens träning:

1. Systemskick med synliga figgar, går ut fint, leker ej utan äter gotta. Kommer tillbaka fint o fort, något ostyrig.

Jobba på: att komma ut på rätt ställe på stigen...

2. Markeringsövningar utanför rutan. Tar lösrullen fint hos fig, inget tjorv. Kommer när jag kallar - lämnar inte rullen i handen. Började på 2m ökade till ca 15.

Jobba på: Korta avstånd tills hon förstår att det viktiga är att lämna rullen i min hand. Mao rullen i handen = får belöning hos figurant. Ta ut markeringsträningen ur skogen, träna varje dag!!

Skendräktig donna

2011-05-25T13:06:00.003+02:00

Terra är inte sig själv riktigt. Jag gissar att hon är skendräktig och lite deppig på grund av det. Jag tror på mycket motion och mindre mat så ordnar det sig nog :-)

Mera sök

2011-05-21T21:56:00.002+02:00

har det blivit idag med ett gäng kelpiesar och ett par wannabies (läs mallar). Jag och stortjejen tog med jyckarna och satte ut en ruta uppe på berget. Duktiga Agnes som gick med mig på berget! Fick lite dåligt samvete när hon ville visa mig vitmosseberget och jag bara hann ta en snabbtitt. Måste göra om det imorgon om vädret tillåter. Just nu är det lite lugnare men det regnar fortfarande...

Vi körde lite bebisövningar med de unga hundarna och en bevakningsövning med herr gråmann. Intressant att vara ljudfigge och krypa på alla fyra genom skogen :) och herre vilket klipp det är i denna jycke. Han är något utöver det vanliga!!!

Sedan blev det mer regelrätt sök med fröken brun och fröken svart. Terra gick fem skick med retning på de två första figuranterna. Hon är rolig min svarta fara, hon fick se den första figgen gå iväg efter första skicket men hon ser totalt ointresserad ut och när vi går tillbaka till stigen vill hon bara ut på nästa skick. Hon ser ut som "ja, ja jag kan det här ska vi ta nästa eller ska vi stå här och slöa länge till???" Med andra ord är det dags att gå vidare! Hon gjorde fem bra skick och det var inget konstigt att fundera på alls.

Nästa vecka är det dags att låta henne se två figgar gå ut och sedan gå tillbaka till bilen och vila lite på det. Därefter bara köra redan utlagda, eventuellt att den sista kan bli en figge som hon ser gå iväg, beror på hur trött hon verkar. Sedan ska jag testa Rolands systemskicksövning för att se hur mycket hon orkar gå.

Vi ska lägga rejält med krut på markeringarna nu!!!

Nu är det läggdags!!

Sökträning utanför huset....

2011-05-19T08:19:00.003+02:00

Jag insåg först igår vad härligt det är att kunna gå runt knuten och träna sök precis utanför huset! Terra och jag gick en runda för att reka lite och vallade därmed upp ett litet område lagom för tre skick. Skogen utanför är lite lurig med alla värn och vallgravar. Kom fram till att rutan fick bli en korridor på ett ställe då det mitt i rutan fanns en vallgrav som inte syntes från stigen, inte så kul att skicka T i flygande fläng och se henne stå på örona ner i en vallgrav....

Mina goda vänner kom förbi med sin valp, en underbar liten tjej på 14 veckor. Vi började med henne, vi gick ut en bit i rutan och lämnade husse efter litet mys och godismumsande. Lillflickan hade dock hunnit glömma att vi lämnat husse i skogen när vi vände upp för att hitta honom. Efter en synretning och lite avancerande framåt tillsammans med matte hittade hon sin kära husse. Konstigt att det finns männsikor i skogen verkade hon tycka :)

Vi gjorde om övningen med kortare avstånd och med matte i skogen. Lillan är nämligen lite mattekär och hade lite svårt att ta sig ut till husse själv första gången. Andra övningen gick väldigt bra och även tredje. Superkul! Lite intressant att se exakt hur kort ett valpminne är :)

Så var det då dags för Terris. Iförd snyggaste munderingen (nytt tjänstetecken och sin nästan oanvända norskrulle) gjorde hon ett jättefint jobb. Tre skick totalt med promenad ut med figuranten första skicket, figurant som gick vidare andra skicket och X-figurant på tredje. Tredje skicket gick i väldigt snårig skog, jag såg henne ca 15 m innan hon helt försvann. Hon gick ut jättefint och hittade galant. Ingen tvekan där inte :)

Efter träningen gick vi en skogsrunda med valpisen, härligt tyckte Terra som drog några riktiga kelpieryck. Till slut stod valpen stilla och bara tittade på den galna svarta faran som kutade runt i ilfart :)

Har även börjat om från grunden med markeringarna. Just nu handlar det om att hålla fast o inget annat. Tänkte försöka avancera det fort så att vi har hunnit en bit till lägret i Piteå.

Regnet öser ner och på schemat idag står en tur till Leos lekland med grannarna.

drippdropp

Nu händer det grejjer

2011-05-18T13:52:00.003+02:00

i lilla huset vid berget. Min kära svärmor var här under en veckas tid och gjorde ett galant arbete med att passa de små och sköta markservicen allt medan Johan o jag gjorde vårt bästa för att komma framåt med huset.

Resultatet:
Färdigmålade fönster i nya köket
Färdigmålat golv i nya köket
Spackling och slipning i nya köket
Färdigmålade fönster på kontoret
Uppsatt förvaring i nya hallen
Beställning av golvsocklar
Hämtning av vedspis
Färdigställning av väggar i nya hallen, bara spackel o tapeter kvar

...samt lite annat smått o gott...

På tur står mer förvaring i nya hallen, tapeter och golvsocklar i nya köket o därefter är tjejernas rum högprioriterade!!

Känns ändå som att vi numera inte platsar hos Arga snickaren, SKÖNT!! Har börjat tänka att bara vi gör någonting varje dag/kväll så att vi inte hamnar i tänket "imorgon eller till helgen". Dä ä bar å åk, helt enkelt!!

Så tänkt och gjort så målade jag taklister igår, ska nog ta ett varv till nu när D sover middag....

Tjingeling

Träning på klubben

2011-05-11T21:19:00.000+02:00

Idag har Terror fått inviga sitt nya tjusiga tjänstetecken. Hon var sååå stilig!! Vi körde några skick i system, gick helt ok. Tror att poletten trillar ner framöver och hon ökar tempot mer. Tack M o S för hjälpen!! Vi tränade även ögonkontakt, kryp och apportering. Lillvovven är rätt nöjd och sömning nu :)

Har fått en konstig prestigeångest över att ha en kelpie. Vill att allt ska vara så himla perfekt och är superrädd för att begå minsta misstag. Helknäppt!! Har aldrig känt så med någon hund förrut...kanske kan det bero på att de kelpiesar jag känner är så himla arbetsvilliga, kvicka och har så duktiga förare. Antar att jag vill visa mig "värdig" ;) att ha min fantastiska lilla svarting.

Har säkert att göra med ovana att träna bland folk, känns som jag är lappsjuk så fort det är mer än en person i närheten numer. Skyller folkskyggheten på renoveringen. Man blir nog lite knäppig av att bara umgås med spikar, skruvdragare och målarfärg....När jag tränar på tu man hand med T så funkar det mesta väldigt bra. Jag upplever att det är jag som är störningskänslig mer än hon. Vovven samlar ihop sig fint även i lite stökig miljö medan jag verkar flippa totalt och tror visst att jag inte kan göra ett skvatt med jycken. Säger bara en sak: skärpning matte!!

Gonatt

För mycket av det goda...

2011-05-11T07:15:00.003+02:00

Vit färg i mängder och klinkergolv

Alltså det går även att få för mycket av åtminstone det första. Det fick jag igår...tur att jag har målningsdetaljen i vår renovering på min lott annars hade jag nog aldrig blivit rehabiliterad från gårdagens trauma....

Vi har ju svärmor här på besök vilket innebär att jag kan dra iväg och fixa tex färg utan kidsen. Det gjorde jag igår och när jag kom hem placerade jag påsen med färgburkar i hallen där även Dagny befann sig varefter jag gick in i köket med en matkasse. Jag var borta ca 10 sekunder och när jag kom tillbaka till hallen sitter ettåringen i ett hav av vit färg. PANIK!!! Jag grabbade åt mig ungen, rusade svärandes in i badrummet samtidigt som jag ropar åt svärmor att hjälpa mig med Dagny (tur att hon är van vi oborstade tonåringar då min extremt höga stressnivå i detta läge gjorde det omöjligt för mig att låta eller ens bete mig hövligt).

Rusade vidare ut i vår nya hall och började skopa upp vit färg från det nya mörkgrå klinkergolvet (med mörk fog dessutom). Tack och lov att Dagny inte fick i sig något av färgen och att den var vattenbaserad. Spåren efter traumat är ljusa skiftningar i golvet på ca 4 klinkerplattor, spår av vit färg i fogarna på desamma, ett par jeans som aldrig blir sig själva igen samt en förstörd favviströja.

Känslan som upptog hela mig när jag såg vår lilla fröken sitta i en liter vit färg på vårt nylagda klinkergolv är näst intill obeskrivbar. Ordet för den är rätt och slätt PANIK.

Kan även konstatera att en färgburk som är fabriksstängd inte ska gå att öppna på 10 sekunder för en ettåring, hur fantastisk denna ettåring än må vara :) Själv får jag ägna åtskilliga sekunder åt att, med diverse verktyg, bryta mig in i näst intill inbrottssäkra burkar innan jag ska påbörja någon som helst målning. Men det är klart, hon är ju något utöver det vanliga vår lilla Dagny :D

Svärmor och 5-åringen gjorde en fantastisk insats, den ena hjälpandes med färgen och deń andra som ettårings-vakt.

Får se om jag vågar närma mig en färgburk idag...

Vit färg....

2011-05-08T23:00:00.002+02:00

Tänk vad lite f'ärg kan göra! Hade tänkt mig nåt grått men tjejen på Happy Homes föreslog antikvitt för att det skulle passa så bra till vår nya tapet. Så nu är golvet i nya köksdelen målat ett varv med antikvit färg. Vi får väl se hur det känns med ungar o hundtassar framöver...

Känner mig vansinnigt effektiv, undrar om det är uppladdning inför svärmors visit. Då är det som sagt jobb med huset som gäller. Köpte även färg till flickornas rum, det blir rosa golv :)
Hinner kanske inte måla det under veckan som kommer men det är väl lika att ha färgpytsarna hemma i fall att!

Hundarna har varit standardkvällsrundan med husse runt berget och så har de fått inviga rastgården i helgen. Lillsvartan har gått upp och gjort Dengan sällskap, Susa ligger i kökssoffan bredvid mig och sussar. De verkar med andra ord rätt nöjda med livet. Ska försöka hinna med lite uppletande ala Inki imorgon. Har ju egentligen aldrig tränat in uppletande på någon hund tidigare och det är attans så roligt. Lika bra att börja i tid!! T ligger en kort plats vid varje måltid, allt för att förhindra att hon stjäl från Susa samtidigt som det blir en lite träning varje dag. Har börjat gömma mig runt hörnet och kör även störning i form av barn och godis. Funkar utmärkt, hon vet vad hon ska göra och är lugn men uppmärksam. Testade även ute när Mila var på besök. Blev lite väl mycket störning men på hela taget skötte hon sig bra. Gissar att enda nackdelen är att det blir för kort men om vi tar det lite pö om pä så kommer vi nog längre!

Natti

Söndagsfrid...

2011-05-08T11:51:00.002+02:00

...inte då, idag ska storbruden på två kalas, jag ska köpa färg och sen ska här målas. Starten på dagen innebar en härlig sovmorgon för min del, NICE!!

På måndag kommer svärmor hit och den kommande veckan kommer fyllas till bredden med husarbete. Vi ska jobba tills fingrarna domnar!! Ser fram emot det och framför allt resultatet av arbetet!

Just nu njuter jag av dagens första kopp te medan stortjejen är hos grannen och den lilla donnan sover gott i vagnen, inte så dumt faktiskt. Ska strax dra på mig min gamla studentoverall (visste att den skulle komma till användning) och börja slipa och måla igen. Det blir ett varv med färg till på taklisterna i nya köksdelen samt färdigmålning av det stora fönstret i köket. Därefter bär det av till storstan för inhandling av golvfärg till köket och brudarnas rum. Ikväll räknar jag med att ha målat köksgolvet åtminstone en gång. Färgen är övermålningsbar efter 3 timmar och det hade varit skönt att få gjort två varv innan läggdags men vi får se.

Hundträningen blir nog minimal denna vecka, ska iofs vara onsdagsvärd på klubben på onsdag men i övrigt ska det som sagt slitas veckan som kommer :)

Tjingeling

Smått o gott

2011-05-07T22:56:00.002+02:00

Nu provar vi med bloggandet igen....

Har ägnat kvällen åt målning!! Har målat taklister och en vägg/tak-grej i nya köksdelen. Imorgon ska jag ägna mig åt golvmålning i samma rum, därefter blir det finlir på de nya fönstersmygarna och fönsterfodren. Bara det allra sista kvar på fönstren i köket, de blir toppensnygga!! Efter det är det tapetsering och golvsocklar kvar och sedan bär det iväg till Ikea! Jag ska shoppa loss på ett nytt köksbord och stolar. Yippie!!!

Längtar efter att få ett av våra nya utrymmen klart, så att det känns som att vi faktiskt har en tillbyggnad. För tillfället är det mer som att det redan lilla huset bara krymper mer och mer men som sagt snart.... :)

På hundträningsfronten går det framåt! Vi har varit i Målilla på sökläger i påsk, urhärligt!! Hela resan var som en semester, vi hade trevligt på vägen ner, jättehärligt på lägret och toppenkul på vägen hem! En riktig energikick!! Visst längtade jag hem till mina brudar och kära maken men det gjorde ju även att det kändes härligt att komma hem. Tycker ibland att det kan bli lite vacuum efter en intensiv kurs annars.

Nu har vi kört igång med träningen, det har vankats lite sök och även lydnadsträning. Har börjat med mitt hatmoment kryp. Tack och lov verkar svarta madam inte hysa samma känslor inför krypet som jag :)

Vi siktar på en sökapell i höst. Bra med ett mål att träna mot och även bra att det känns realistiskt att kunna nå det. Om några veckor kommer världens gulligaste Anna hit, ska bli så mysigt även om det är en kort visit denna gång. Då ska lilla T och jag träna sök på Piteå-lägret, HÄRLIGT!!

Natti

2010-06-15T16:40:00.004+02:00

Andra kurstillfället

2010-05-19T22:20:00.002+02:00

Lillasvartan går från klarhet till klarhet i sökrutan! I tisdags körde vi andra kurstillfället. Min underbara man följde med och roddade våra två små gryn. Tålmodigt måste jag säga när vi håller på över tre timmar :-). Ska prova att pumpa ur mjölk så att han kan vara hemma med lillan nästa gång, fokuset blir inte så bra när man ska amma mellan skicken...;-)

Tisdagens övningar såg ut som följer:

Bågade ut med figgarna till hörnen och skickade henne mot figgen vi gick med sist och därefter skickade jag henne mot figgen som vi följde med ut först. Funkade hur bra som helst!! Jag tar med henne en bit ut i rutan för att få riktningen och därefter visar jag med armen och blicken och säger sök ganska tyst till henne. Figgen på andra skicket gick vidare och gömde sig så att Terra såg varefter vi gick tillbaka till stigen, gick framåt i rutan och skickade rakt mot figgens nya lega. Terra gick ut fint utan att tveka. Nästa skick fick hon gå på en figge som redan var utlagd utan retning. Hon fattade inte vad hon skulle göra riktigt utan jag fick följa med henne nästan ända ut till figgen innan hon fick vind. Tror att det var en bra erfarenhet för fröken att hon hittade en kul typ i skogen utan att ha fått retning innan, ska prova igen nästa träning om vinden är bra. Anna som figgade gick vidare på samma sätt som vid tredje skicket. Terra gick ut klockrent och fick ett riktigt bra avslut med superhångel med Anna som har kelpiekoll!!

Rolig träning och jag längtar till nästa gång!!

Träning med kursgruppen

2010-05-13T19:05:00.002+02:00

Det ligger en trött kelpieflicka i hallen och sover :-)

Vi har tränat sök med kursgänget idag. Vi träffades vid körplanerutan strax före lunch och tränade i vackert väder med bra vind. Det har varit hela 21 grader varmt idag, superhärligt!!

Terra fick göra bågövningen igen. Vi bågade ut med samma figge till samma plats som sist för första skicket. Det gick jättebra, hon fick fin vind och sprang som en liten kanonkula. Som vanligt låter sig Terra inte stoppas av stenar utan springer helt sonika över dem. Hon kom fram till figgen ovanifrån :-) Hon kampar fint och äter gärna gotta hos figgen. Nästa övning funderade vi på att göra utan båge, hon hade vittring (tror jag) men var för intresserad av träningskompisen Gimli som rastades en bit bort från rutan. Alltså gjorde vi en båge även på den andra sidan av rutan. Det gick mycket bra och hon kampade fint med Veronika som figgade.

Vi avslutade träningen med markeringsövningar. Det ska bli spännande att se hur lång tid det tar för fröken svart att lära sig vad en markering är :-). Idag kutade hon fram till Anna, attackerade henne med pussar och var totalt crazy! Hon tog rullen (en slangbit) och kubbade tillbaka till mig i 190 knyck varefter hon fick springa tillbaka till Anna för kamp och karra. Lilla bekymret som jag kan se just nu är att hon självbelönar sig med att pussa figgen redan på första vändan och kan få svårt att lämna figgen. Men trots allt så känns det som i-landsproblem!! Jag menar: jag har en liten kelpieråtta som är jätteglad i folk, tycker att det är skojigt att hitta dem och dessutom gillar att göra grejer med sin matte. Hon är störtskön!!

Sökkurs

2010-05-12T09:18:00.003+02:00

I måndags hade vi vårt första tillfälle sökkursen, tack goa vännen som följde med och vaggade yngsta grynet!!

Det visade sig att det är kelpiedominans på kursen , kul tycker jag! Vi är sex stycken med lite blandad erfarenhet av sök, tre kelpiesar (Shelias kullsyster Sally, Terra och en hane från Vickulas), en schäfer, en vit herdehund och en rottis. '

Vi inledde med en kort teorigenomgång på klubben och for sedan ut till rutan vid körplan. Sist vi tränade provade vi en bågövning (hund+förare och figurant går i en vid båge ut till hörnet på rutan och efter lite lek lämnas figuranten och hund+förare "bågar" tillbaka till stigen) och då greppade hon inte alls vad vi sysslade med. Vinden var inte den bästa och hon fick inte fatt i figuranten förrän vi var ca 10 meter från legan. Efter det gjorde vi två vindövningar på kort avstånd som funkade klockrent.

Nåja, lika bra att prova bågövningen igen med övervakning från Lena och Lena! Vi tog med oss figgen ut till hörnet och hon busade lite med Terra. När vi gick tillbaka tittade Terra tillbaka några gånger och jag berömde henne varje gång. När vi kom till stigen vindade hon i den mycket trevliga motvind som kom från figgen!! När jag släppte henne tvekade hon lite men sedan for hon iväg i ilfart ut till figgen. När jag var på väg ut till figgen kom jag på att Terra inte har kampat med någon på avstånd från mig förrut. Hade inte behövt fundera på det, hon kampade som bara hon gör och snaskade karra helnöjd hos figgen!

Ska göra samma övning med samma figge nästa träning och gå vidare därifrån! Ska även börja med markeringsövningar vid sidan av söket, tanken är norskrulle men det får vi väl se :-)

På väg till förskolan igår tränade vi lite lydnad. Några backövningar med kontakt och kampbelöning och lägganden i rörelse. Hon är som vanligt på och snabb som attan. Längtar till besök av yngsta dotterns namne med matte i sommar, då ska vi drillas ordentligt!!

På g igen

2010-05-02T15:04:00.002+02:00

Nu är jag i farten igen.

Har tänkt uppdatera bloggen länge men dagarna går och går...

Jag har börjat komma igång med träningen av den lillafyrbenta som i dagarna blev nio månader gammal. Förra helgen hade vi ett kärt återseende med Ewa som jag tränat alla mina hundar för. Ewa som både är en god vän och ett fantastiskt bollplank när det gäller hundträning var i Boden och hälsade på en valpköpare och tillika uppfödare. Det var verkligen roligt att ses igen och jag ser fram mot ett återbesök!! Jag och terroristen visade våra färdigheter och fick bra råd och tips för framtiden. Det kändes fantastiskt att träna igen, jag har ju fipplat lite till och från på egen hand förstås men det är en helt annan sak att träna med andra, jisses vilken kick!!

Eftersom att jag vet hur lätt det är att komma av sig igen så smider jag medan järnet är varmt, mao håll liv i motivationen!! Idag har jag och Terra tränat/påbörjat skogssök. Vi var ett gäng optimister (tack Jessica för att du drar igång träningarna!) som trodde att skogen hade tinat fram i Boden. Tji fick vi och även motion när vi vallade rutan som till stor del var täckt av ca 40 cm blöt och tung snö :-)

Terra fick en lugn men genomtänkt första övning (tack för hjälpen kära träningsvänner som sköter tänkandet...), jag lät henne vinda in figgen i koppel på ganska kort avstånd och sedan springa och leka. Egentligen handlade det väl om att se vilket intresse fröken svart har för söket. På första försöket var vi lite svamliga, men det är klart Terra visste ju inte vad som pågick. Nåväl när hon visade att det fanns något spännande i skogen uppmuntrade jag henne och gick ett steg i den riktning hon vindade, hon fattade galoppen och hittade Jessica, helt vild av lycka! Vi provade en gång till och hon hade definitivt fattat vad hon skulle göra, när hon fick vind på Jessica bogserade hon mig framåt den lilla kelpiegalningen. Jag släppte henne och hon kutade över stenen istället för runt den för att komma fram till Jessica och kampade som besatt.
Vi konstaterade att det är behändigare att kampa med en smågalen kelpie än med de stora starka schäferpojkarna i sökgruppen :-)

Jag är jättenöjd med Terra och ser verkligen fram mot sökkursen vi ska gå under våren, det ska bli sååå roligt! Jag är så glad i min lilla tokhund!!!

Härliga sommardagar

2009-08-03T19:09:00.002+02:00

Nu njuter jag av de sista semesterdagarna. Vädret kunde inte vara bättre! Lilltjejen och jag har varit i Sunderbyn och snusat på en liten bebis, eller jag har snusat och Agnes har härjat med bebisens storebror. När jag sa att vi skulle hälsa på Anton och Asta frågade lillan: "hur stor är den där pojken". När jag sa att han är som du blev det glädjeyra. Agnes har nämligen insett att bebisar har man inte så stor nytta av, de varken pratar eller går att leka med....

I helgen har jag spanat på jyckar på U-SM här i Boden. Duktiga ungdomar med härliga hundar! Snacka om att jag blev inspirerad!! Längtar efter att få börja träna igen!!

Foton på lilltjejen

2009-04-30T22:31:00.012+02:00

Några bilder på fin-Sheilisen.

Såhär söt var lillan när hon flyttade till oss.

Hon var bara för underbar. Svårt att fatta att hon inte finns hos oss.
Agnes och Sheila fann varandra på en gång. Redan när Agnes var med någon av de första gångerna och hälsade på valpisarna var det Sheila som gällde. Av alla galna små kelpieråttorna var det Sheila Agnes gillade bäst.

Sheila sover gott i Agnes dock säng. Hur mycket stoj och bus som än var på gång (ett gäng 3-åringar på kalas!) så kopplade Sheila alltid av och slumrade tryggt på sitt fårskinn.

När Sheilisen var trött eller ville bita på sitt ben i fred var docksängen favvoplatsen.

Vi saknar vår underbara kelpiebebis, det är tomt utan henne.

Sorg

2009-04-17T20:27:00.002+02:00

Har inte skrivit på länge...har hänt mycket.

Idag har jag varit på djursjukhuset med min underbara lilla vän för att låta henne somna för evigt. Tårarna trillar när jag skriver, jag är så fruktansvärt sorgsen. Jag ska försöka sammanfatta de senaste veckorna tillsammans med min älskade lilla hund i detta inlägg.

När Sheilisen var nio veckor gammal råkade jag av misstag kliva henne ordentligt på vänster fot, riktigt taskigt gjort om jag får säga det själv. Lillhjärtat sprang som vanligt kring fötterna på mig, hade precis kommit hem efter att ha varit borta i två dagar och vi var nog lika lyckliga båda två över att ses. Lagom när vi var på väg in tappade jag balansen och landade med foten på Sheilas tass. Lilla vännen blev alldeles förtvivlad och det blev jag med. Ringde vet som sa att det brukar gå över rätt fort när man kliver på en liten tass. Jag sa i ett något skarpare tonläge att "jag klev ORDENTLIGT på hennes tass" var på vet sa "kom in så tittar vi på det". Tack och lov att svärisarna var här och kunde ta sig an dottern. Efter att ha varit hemma 10 min var jag på väg till Gammelstan för ett vet-besök.

Väl där röntgades lillhjärtat och röntgenbilderna visade en hel liten kelpietass. Jag hade till dess varit bombsäker på att alla tårna var krossade och hade minst sagt stressad pratat med Annas mobilsvar. Kändes betydligt bättre att se att tassen var hel. Vet sa att nu var det vila som gällde och att Sheila borde bli bättre i tassen snart. Vet sa att det såg fint ut men att sprickor inte syns direkt utan kan visa sig efter några veckor och att vi skulle ha koll påom hon inte snabbt blev bättre.

Nu var det lugn och ro i buren som gällde för fröken fräken, inte poppis kan jag lova. Hon var helt haltfri på ca en och en halv vecka och var pigg och glad som vanligt. För ca två veckor sedan haltade hon på frambenet igen efter att ha busat med Susa. Jag tyckte att det var lite märkligt eftersom att buset var mycket lugnt och sansat. Bokade i alla fall en tid hos vet, skulle ändå vaccinera lilla fröken.Två dagar senare hos vet syntes hältan i stort sett inte, kanske kunde något anas men vet bedömde henne inte som halt och jag tänkte att hon kanske hade sträckt sig i lekens framfart. Ytterligare två dagar senare var vi hos goda vänner i Heden och njöt av att sitta ute medans jyckarna myste i trädgården. Efter en stunds utevistelse haltade lillhjärtat igen.

Ringde igen till vet och lyckades snika till mig en tid på skärtorsdagen, ville ha koll på om hon hade en spricka i foten så att vi på allvar kunde dra igång med ev. burvila. Dagarna innan hade vi varit på mini-valpträff och då bestämde jag mig för, efter att ha diskuterat saken med Anna, att jag skulle be vet kolla båda benen på en gång. Allt eftersom Sheilisen har vuxit så har hon börjat se lite bulldogg-aktig ut i frampartiet.

Drog alltså i väg med Agnes och Sheila till Gammelstan och träffade min stadigvarande vet som har följt mig genom alla mina hund-öden. Hon tittade på lillvännen och sa genast: "hon ser underlig ut i frambenen". Efter att ha känt på vovven tyckte hon att Sheila reagerade mer på vänster framben, alltså inte den tass jag klev på. Röntgen visade inga sprickor men däremot att det ena benet i överbenen inte verkade växa normalt. Vet ville ha med bilderna på röntgenrond och att vi skulle låta henne växa till sig under några veckor och sedan fundera vidare.

Jag är ju en otålig själ och vill ha besked så fort som möjligt, under helgen ägnade jag mig åt internetsökning med stor besatthet. Den lilla information jag kunde hitta gjorde inte mycket för att lugna mig. Jag hittade två hundar som haft tillväxtrubbningar i benen, varav båda avlivats. I onsdags ringde jag vet och fick veta att de tittat på röntgenbilderna och att Sheila bedömdes ha tillväxtrubbningar/dvärgväxt i alla fyra benen. Vet sa att det inte fanns något att göra när alla benen är drabbade och att hon rekommenderade avlivning. Jag insåg rätt snabbt själv att det inte är möjligt att såga av en liten valps fyra ben och få dem att växa till sig, bara att skriva det är makabert. Vi bokade i alla fall in en återbesökstid till idag.

Efter att desperat funderat igenom vilka möjligheter som fanns (inga) lyssnade jag på min veterinär och mitt hjärta och bestämde mig för att låta min lilla vän somna. Efter en liten runda ute i solen i går, var tvungen att vända eftersom att Sheila även haltade på bakbenen, känns beslutet enklare om än inte mindre tungt. Igår kväll träffade vi Sheilas uppfödare, jag (och de) ville att de skulle träffa Sheila för att även de skulle känna att beslutetvar rätt. Mina uppfödare är underbara människor och jag har verkligen känt att jag har stöd i mitt beslut och deltagande i min sorg.

Johan följde med mig idag. Lilla tuffa Sheila tyckte att vi var ute på spännande upptåg när vi härjade en stund i djursjukhusets butik, hon var så fantastiskt söt! När vet kom in rummet var Sheila bustokig och hälsade glatt med sina små bissingar. Johan och jag satt tillsammans med Sheila som låg i mitt knä när hon somnade, det var fridfullt och mycket sorgligt.

Ikväll har jag förklarat för Agnes att Sheila blev sjuk i benen och att hon är hos Fay som sköter om henne. Vår lilla dotter är så härlig och det är tack vare henne, Johan och goda vänner jag fortfarande står på benen.

Under skärtorsdagen började jag blöda och under långfredagen fick jag ett missfall efter att ha varit gravid i 10 veckor. Att ovanpå det tvingas låta Sheilas somna har varit mer än jag egentligen orkar med och jag tycker att livet går ganska hårt åt mig just nu.

När jag orkar ska jag lägga ut bilder på Sheila här i bloggen.

Jag är tacksam för den tid jag ändå fått med Sheila även om det känns otroligt orättvist att den blev så kort och som att hon inte ens hann få riktig chans. Jag fick en kort tid ha hand om en underbar liten kelpie med fantastisk livslust, hon var med på allt man hittade på och hittade gärna på hyss på egen tass. Lilla modiga yrvädret är saknad av hela familjen. De fyrbenta får fort en plats i hjärtat och Sheila lämnar ett stor tomrum efter sig. Jag saknar ljudet av de små tassarna, pussarna som alltid inkluderade minst ett piercingförsök och att ha henne liggande snusandes bredvid mig i soffan.

Åhh....

2009-03-11T20:58:00.001+01:00

Hade precis skrivit ett långt inlägg om våra göranden och havanden och lyckades förstås radera det...typiskt!

Nåja, måste i säng så jag återkommer!

Nu är hon här!

2009-03-08T21:08:00.000+01:00

Himmel och pannkaka vad roligt det är att ha en liten puppis hemma!

Livet går ut på bus, pinkpaus och hastigt påkomna sovstunder. Första kvällen var hon ganska lugn och beskedlig, framförallt när hon bekantade sig med Zack och Susa. Hon blir mer och mer framåt och bustokig. Hon och Susa har funnit varandra. Idag har Sheila gjort allt i sin makt att få igång Susa, världens sötaste lekinviter, morrningar och uppmaningsskall funkar till och med på en numera väldigt mogen vorstehtik.

Sheila är väldigt framåt och nyfiken, hon klättrar och klänger i Agnes leksakslådor och tar sig, med mer eller mindre problem, över diverse lådor och kartonger som står på bron i väntan på att åka till återvinningen. När vi är ute hakar hon på och kommer farande som en liten virvelvind på taxkorta ben när jag ropar på henne. Hon älskar Agnes, svansen går som en trumvirvel när Agnes kommer in i rummet.

I morse vaknade jag kl 05.00 och väntade på att lilla fröken skulle vakna till liv och vilja gå ut. Jag låg och vände och vred på mig till 07.15 när det började röra sig i buren nedanför sängen. Med andra ord en mycket lugn natt med en valp som somnar ca 23 och vaknar först efter sju!! Jag klagar inte!! Hon sover i en bur som jag skärmat av med en madrass som hundarna ärvt från Agnes tid i spjälsäng. Hon ligger på en massa filtar och dyl och har en av mina hemmatröjor i buren. Jag kan stoppa in handen genom gallret och det verkar hon gilla!

Igår var Sheila världens tröttaste kelpievalp, mycket nytt skulle tas in och smältas och det kostade lite extra sömn! Idag har hon varit piggheten sjäv, hon älskar att vara ute i snön med Susa (lite frusen ibland bara) och har stenkoll på var hon bor. Inte helt oväntat är hon ganska mattig (mina jyckar verkar bli det) men tycker att det är fantastiskt spännande med besök. Just nu ligger hon utslagen på golvet nedanför mig, hon har kampat sig trött!

Susa är en rolig prick, hon kommer dragande med den ena leksaken efter den andra och inbjuder till lek, framförallt när lillan äter. Tror att det är ett försök att lura iväg Sheila från matskålen :-)

Nu ska jag följa puppisens exempel och nanna kudden!

Mys med Sheila och de andra terroristerna

2009-03-01T22:31:00.000+01:00

Har varit ut en sväng till Grejaskogarna ikväll. Har myst med och pussat på Sheila :-)

Verkar som att puppisarna vill invagga mig i någon sorts falsk trygghet om att kelpievalpar är en lugn och stillsam sort :-) Jag verkar pricka in besöken när de små odjuren bestämmer sig för att ta vilopaus. Iofs kanske lättare att granska dem mer ingående när de inte far runt som vildar men som sagt tror jag att jag missar dem i sitt esse. De är i alla fall underbara hela högen. Jag upprepar mig jag vet...men jag kan inte sluta tjata....

Som vanligt glömde jag kameran, jag ska börja föreviga min nya kärlek och hennes syskon nästa vecka...

Mamma Ia är snart bara skinn och ben, tror att det blir rätt skönt att monstren flyttar nästa vecka! Annars är alla hundar hos Anna och Rickard otroligt trevliga. Jag har ju en speciell plats i hjärtat för Loka, gillar henne skarpt! Jag har sällan sett en så arbetsvillig vovve som Ia, känner henne inte så väl men hon verkar vara jättemysig. Det verkar lovande för framtiden, tror att jag prickat rätt när det gäller både uppfödare och ras.

Rasbytet känns spännande, ibland kan det vara rätt skönt att inte ha så bra koll faktiskt. När det gäller groenisarna visste jag ju vad jag ville ha och hade rätt svårt att hitta en kombination jag trodde på fullt ut. Jag vet inte så mycket om kelpiesarna mer än att rasen verkar passa mig och att det är otroliga arbetshundar med mycket glädje och energi. Jag har förtroende för Anna och Rickard och därmed känns det som att resten kommer att ordna sig bra!

Jag ser fram emot att få hem mitt vilddjur i slutet av veckan!

Grejaskogens Sheila=fröken gul

2009-02-28T08:47:00.000+01:00

Nu är det alltså bestämt vilken valp som är vilken. Sheila är helt underbara fröken gul! Hon är jättesöt och verkar vara en smart liten tjej. Hon är nog lite lugnare än sina syskon och det tror jag kan vara bra :-). Ska bli så spännande att få hem henne, jag längtar!!!

Valpisar

2009-02-22T16:54:00.000+01:00

Idag har vi än en gång invaderat Grejaskogens kennel och pussat på kelpiebebisar. De är verkligen gudomliga! Agnes blev favoriten hos samtliga valpar, tänk vilken rolig leksak: bitvänlig, i lagom höjd och dessutom rör den skojigt på sig :-). Agnes skaffade sig också raskt en favvisvalp. Lilla fröken gul och loppan kom väldigt bra överens....ska bli spännande att se vilken av dem som flyttar hit. Kan ju förstås hända en del i valplådan på de veckor som är kvar men det verkar stå mellan fröken gul, grå och lila. Agnes ansåg att vi nog kunde ta hem dem alla :-)

Träffade tre andra valpköpare och dessutom en tik ur A-kullen, himla roligt! Ser fram emot roliga kennelläger framöver! Aika som var på besök med sin matte verkade urmysig=lovande för framtiden!!

Från och med imorgon finns det en liten tik på Grejaskogen som heter Sheila. Agnes håller stenhårt på "Madedalgigia", tror att jag fick ihop rätt bokstäver :-)

Sparkutflykt

2009-02-21T14:05:00.000+01:00

Idag har jag, lilla loppan och Susabusa varit på en liten sparkutflykt. Min kära make överraskade mig på Alla Hjärtans dag med att ge mig en spark! Jag kan ha låtit nog så lyrisk när jag beskrev min då enda sparkutflykt tillsammans med Susa och loppan.

Vid det tillfället var vi ute med Ylva och Carina och två schäferjyckar. Det var kallt och blåste/snöade småspik och Agnes grinade nästan hela promenaden...när jag läser beskrivningen av sjävla utflykten låter det som att man borde passa sig för att prova igen :-) Nåväl, jag tyckte att det var ett toppensätt att rasta ett stycke mins sagt livlig borste på. Tror att det, förutom en massa kärlek förstås, låg en liten tanke om vorstehrastning bakom sparken :-). Måste säga att jag tycker att tanken var väldigt god!

Vi har som sagt gjort ett nytt vorsteh - Agnes - spark-försök idag. Väldigt lyckat måste jag säga!! Vi packade ryggsäcken med mackor och varm choklad, satte dragsele på Susa, klädde oss för kung och fosterland och gav oss ut på äventyr.

Susa är ingen van draghund och jag är ingen van sparkförare så på hela taget är jag otroligt nöjd med vår insats. Vi provade lite ute på lilla vägen vid huset och sedan var planen att vi skulle ta oss till cykelvägen förbi BRK, vi kom halvvägs fram till där cykelvägen började när Agnes tyckte att det blåste kallt. Hon satt ju på sparken och jag kan nog tro att det kändes lite småkyligt, själv var jag givetvis för varmt klädd och svettades som i en bastu. Insåg att det är bra motion att vara ute med spark och hund! För att inte tala om roligt!! Susa får ju förstås sina tokryck och hoppar som en kanin framför sparken, tog en stund innan hon fattade att hon skulle vara där framme men ändå inte blåspringa.

Hade Susa fastsatt i sparken i dragselen och även i ett koppel som jag höll i för att få lite styrning. Måste utveckla idén vidare, tror att jag skulle tycka det var bättre att ha Susa fastsatt i mig, då finns det ingen risk för att hon skulle få med sig sparken om jag nu skulle dratta av (borde nästan vara omöjligt men man vet ju aldrig...). Ska hämta ut ett paket innehållande transformator till hundkojans värmeelement, eluppvärmd vattenskål och även ett Baggen-hundförarbälte. Tror att bältet kan komma till användning!! Har även en teori om en "sparklåda" för Agnes, tror hon är för stor för sparklådorna man kan köpa tex på blocket men jag tänkte att man borde kunna göra ett fotstöd och fixa något likande en liten sovsäck som man kan "stoppa in" henne i. Vi får väl se!

Ikväll ska jag på Boden BHKs bowlingkväll, det ska bli roligt! Agnes ska på fest hos Ylva och Oniel, hon ska ha på sig tuffaste jeansklänningen, hon vilar just nu och har den redan på sig. Det gäller att vara förberedd :-), det var med nöd och näppe hon hade på sig underställ istället för klänning under overallen på sparkäventyret!

Agnes är för övrigt en väldigt modern liten brud, hon har på eget bevåg fixat punkfrilla. De ljusa lockarna låg väldigt vackert i handfatet efter hennes lilla session med saxen (som jag trodde att hon inte nådde...).

Imorgon tänkte jag ta en tur till kelpiebebisarna. Har bestämt mig för att min lilla tjej ska heta Sheila (slang för tjej på aussie-engelska).

Vill förresten passa på att gratta Erika och Siri till goda insatser på dagens lydnadsklass 1. Tror det blev 186 poäng, vet dock med säkerhet att de blev klassvinnare. HÄRLIGT!!!!

Torsdagsträning

2009-02-12T22:09:00.001+01:00

Hela familjen har varit i ridhuset på Erikslund nu ikväll. Utrustade med sandlådeleksaker kommer man långt i ett ridhus, för 17 det är ju en enda stor sandlåda :-)

Johan och Susa har tränat. De är jätteduktiga och det är fint att Susa får göra något annorlunda. Hon blir så härligt avslappnad efteråt. Det märks större skillnad på en nöjd och lugn "borste" än vad det någonsin gjort när belgarna varit ute och gjort något och mått gott efteråt.

I måndags och tisdags var jag hos Anna och Rickard och snosade på kelpieråttor. Valparna är snart fem veckor och inte så lite söta! Ska bli kul att se dem utvecklas. Känns overkligt att jag ska ta hem en av dem. Det känns spännande samtidigt som hjärtat gör lite ont när saknaden efter Fay blir mycket mer tydlig och gör sig påmind ordentligt. Det är en sak att jag tänker på henne och saknar henne varje dag men nu blir det ännu mer uppenbart att hon och jag aldrig kommer att ha en framtid tillsammans. Allt det roliga jag tänkte göra med henne kommer jag att göra med någon annan. Det är väl ett sätt att komma vidare på antar jag.

Jag ser fram emot min lilla valpis och det ska bli härligt att få börja tänka hund igen.

Vinter

2009-02-09T21:19:00.000+01:00

Hittade en fin vinterbild på lilla Faysan. Hon står och spanar på Susa som hittar på nåt otyg.

Funderingar

2009-01-20T22:54:00.000+01:00

Saknar min lilla fina jycke, kom idag att tänka på att det inte kommer bli något med mina planer för vårens och sommarens tävlingar eller läger. Allt har gått så fort och det har varit så mycket att tänka på så jag antar att sådana saker dyker upp i huvudet först nu. Nåja, det är bara att ta tag i det också....

Det jag är glad över är att Fay fick leva ett gott och roligt hundliv så länge som hon fick. Allt det roliga vi hann göra får gottgöra det vi inte får uppleva tillsammans.

Sorg över min underbara hund

2009-01-14T20:45:00.000+01:00

Jag är stolt över att ha haft Fay så länge som jag haft och jag vet att jag agerat precis rätt i alla mina beslut. Jag har under ca 2 år stridit för en frisk hunds rätt att leva ett värdigt hundliv, jag har gjort det med stöd av medicinska utlåtanden och jag gav min älskade hund ett värdigt slut när det var dags för det.

Jag blir ledsen när jag ser att någon skriver en kommentar i min blogg som säger att Fay ÄNTLIGEN fått ro. Som jag skrev ovan har alla beslut fattats med hjälp av rejät underbyggda fakta.

Jag sörjer min hund.

Tack Ylva för att du påminner mig om vad som är viktigt....

Röntgenresultat

2009-01-10T23:00:00.000+01:00

Har precis börjat samla lite kraft igen. Jag röntgade Fay i november när jag började ana att hon hade ont av höfterna. Fick röntgenresultat från SKK i fredags. När hon var ett år hade hon dubbla D med lindriga pålagringar, det senaste röntgenresultatet visade samma grad av höftledsfel men med kraftiga pålagringar. Det gör att jag får bekräftat att det jag såg stämde och att beslutet att låta henne somna in känns rätt. Det gör det inte mindre tungt men visar i alla fall att jag tänkte rätt.

Jag tänker mycket på Fay och saknar henne oerhört. Hon passade verkligen mig och hon var så mycket min hund. Jag är glad över att jag fick möjligheten att leva med henne den tid jag fick.

Avslut

2008-12-20T08:59:00.000+01:00

Nu är min vackra härliga underbara Fay inte hos mig lägre.

Jag har våndats under hösten och funderat länge men till sist insåg jag att jag är en klok människa. När Fay röntgades med resultatet dubbla D med lindriga pålagringar på höfterna bestämde jag mig för att jag ville att hon skulle få ett lyckligt liv precis som vilken annan hund som helst. I samband med detta bestämde jag även att när hon började visa smärta skulle jag låta henne somna in.

När vi för snart två år sedan fick veta att Fay hade dåliga höfter valde jag att träffa sjukgymnast och veterinär. Utlåtandena visade att Fay hade full rörlighet, förutom allra längst ut när leden böjdes som om en hanhund lyfter väldigt högt på benet. Vet och sjukgymnast ansåg inte att det fanns några hinder för att låta henne träna och i övrigt leva ett normalt hundliv.

Under hösten har vi vattentränat och kontinuerligt träffat sjukgymnasten. Syftet har varit att stärka hennes muskler och motionera henne på ett sätt som är bra för höfterna samtidigt som vi fortsatte med vår vanliga träning. Fay har inte varit speciellt förtjust i vattenträningen men har som alltid gjort det jag bett henne om. Vi tränade även sök och har gjort det sedan i våras. Fay är en fantastisk sökhund! Vi tränade inför söktävling i Piteå den 2/11 och det innebar att vi tränade hopp på ca 20 cm, bara för att träna in kommandot "hopp". Dagen efter var vi hos sjukgymnasten och då konstaterades att hon kände av sina höfter under vattenträningen. Vi bestämde då att ge henne smärtlindring. Fay blev betydligt rörligare när hon fick smärtlindringen vilket ju talar för att hon känner av sina höfter utan medicin.

Jag valde att röntga om Fay för ca en månad sedan, röntgen visade enligt veterinären inga dramatiska skillnader från tidigare röntgen för ca 1 1/2 år sedan. Dock bestämdes att Fay skulle få ständig smärtlindring med hänsyn till att hon visade stor skillnad i rörlighet med och utan medicinering.

Under några veckors tid har jag därefter funderat fram och tillbaka. Jag har även diskuterat vilka möjligheter vi har med veterinären. Min utgångspunkt har hela tiden varit att Fay inte ska ha ont. För nästan två år sedan (mars 2007) lovade jag mig själv att Fay aldrig skulle behöva ha ont. Det beslutet innebar att hon skulle få leva ett fullgott liv som arbetande hund utan smärtlindring. Vår vardag innebär långa promenader och lek med susa, detta är något Fay inte skulle kunna ha även med medicin. Alltså bestämde jag mig för att ta mitt ansvar mot Fay och låta henne få somna in.

Det är otroligt tomt utan henne. Fay brukar alltid sova i min fotända av sängen tills jag somnat, hon håller mig sällskap i tv-soffan med huvudet i mitt knä, om hon ens anar att jag är vaken kommer hon och säger god morgon och när jag kommer hem och släpper ut hela cirkusen genom ytterdörren springer hon alltid tillbaka till mig och säger hej. Jag saknar henne helt enkelt.

Vi har haft några tuffa år (från att vi fick veta att hon hade höfledsdysplasi) som har innefattat otaliga kontakter med SKK och mycket grubblerier. Jag är kluven i min uppfattning om SKK som organisation. Jag är dock tacksam över att jag till större delen har haft kontakt med sakliga och kunniga människor inom SKK. Jag vill inte utveckla detta mer här, vid frågor svarar jag gärna men jag hoppas att så snart som möjligt kunna lämna de svåra åren bakom mig.

Fay är saknad och kommer för alltid vara en del av mitt hjärta.

Markeringar

2008-09-28T13:41:00.000+02:00

Nu har vi nästa stora fokus framför oss! Vi ska tävla den 2 november!! Med andra ord innebär det mycket träning. Vi ska fokusera på markeringar. Jag har lusläst "en bok om sök" och hittst något jag vill prova. Jag ska låta en synlig fig gå ut ca 30 m i rutan och ta med sig lösrullar och sedan ska vi mata markeringar.
Det ska gå till så här:

1. fig går ut mer rullar ca 30 m ut i rutan (väl synlig), fig håller rullen mot marken och är passiv när hunden kommer
2. Jag skickar Fay på sök
3. Fay tar rullen, jag lockar på henne och berömmer när hon har vänt upp och är på väg tillbaka
4. Fay lämnar rullen och får godisbelöning av mig
5. Jag ropar "var är du," fig svarar "Här är jag" och när Fay har fokus ut får hon springa på löst påvis.
6. Mycket belöning hos fig
7. gör om ett gäng gånger!!

Problemlösning:
Fay tar inte rullen: Fig passiv och väntar ut, om hon återkommer till mig så väntar vi ut tills hon går tillbaka till fig och tar rullen. Mycket beröm när det går bra!!

Fay lämnar inte fig: Fig passiv, jag lockar och berömmer när hon är på väg in till mig.

Vi får se hur det går!

Lite paus i skrivandet men inte i träningen!

2008-09-16T20:53:00.000+02:00

Nu är vi verkligen på gång! Vi har tränat sök flera gånger per vecka under en lång period, det känns verkligen bra!

Idag har vi varit i Pagla-rutan, det är en av Bodens Bks tävlingsrutor och den bjuder på kuperad terräng och roliga gömslen. Idag testade vi helt dold figurant för första gången. Vi körde tre skick totalt:
Fig 1 och fig 2 låg utlagda när vi kom till rutan i båda start-hörnen. Fig 1 flyttade sig från den välkända kojan vilket gjorde att damen med de utmärkta minnesbilderna fick jobba på lite. jag skickade henne på "fly" direkt till fig 2. Tanken var att få lite speed (som om hon inte har det....) och att hon skulle slippa att stanna vi mig inför skick 2. Båda skicken gick bra, hon är så duktig! Fig 2 gick vidare och gömde sig i lådan. Oj vad hon fick jobba, det var roligt att se! Hon gav inte upp utan fick vinst av att killa upp lådan. Det gick jättebra idag.

Viktigt att tänka på är att inte köra för länge i samma rutan och att variera för omväxlingens skull. En bra sak att tänka på är dock att alltid ha vinst i starthörnen!

Gjorde två klockrena markeringsövningar, det börjar oxå ta sig!

Lydnadsträning med spårkursen

2008-08-26T22:45:00.000+02:00

Träning på klubben idag. Inte så inspirerande till en början. Gjorde en helt okej budföring till ny mottagare. Gick bra.

Tränade framförgående och det trillar på, vill hellre träna framåtsändande, det känns roligare....

La en platsliggning med ca 10 okända hundar, hon låg lugnt och tryggt . Hon rörde bakdelen vid ett tillfälle men jag valde att bortse från det och belönade henne när hon låg tryggt istället. Platsliggningen var ca 5 minuter lång.

Till slut fick vi lite inspiration! Pratade med Sök-Lena om vänstersvängar och fick bra tips på hur jag ska lära henne att använda rumpan när hon svänger. Provade utan större framgång påklubben, blev så attans nervös av att ha Lena tittandes på mig!!!

Provade hemma och fick faktiskt till det riktigt bra, himla nöjd!! Lena tyckte att vi skulle tävla den 5/9, egentligen bara för att prova. Ska sova på saken!

Ny lärdom

2008-08-21T22:49:00.000+02:00

Har lärt mig något nyttigt idag! Jag ska inte träna med Fay när hon är trött. Visst låter det ganska självklart?? Jag tänkte ta vara på tiden och passa på att träna efter att jag varit ute och gått med Fay och Susa. Dålig idé! Eller om jag hade stoppat i tid hade det nog inte varit så dåligt men det ska man ju inse oxå!! Det hela slutade med att Fay inte ens kunde sätta sig ner och att jag blev på dåligt humör. Eller iofs så hann jag inse vad som höll på att hända så det är nog ingen större skada skedd...

Fick mig en liten tankeställare och kommer att vara mer nogrann i framtiden.

Hektisk dag

2008-08-20T22:07:00.000+02:00

Idag har det verkligen gått i ett hela dagen. Upp, lämna på dagis, till jobbet, jobba, hämta Johan, hämta Agnes, snabbäta max-mat i bilen, hämta hunden, till brukshundklubben medan Johan och Agnes var på två olika födelsedagskalas, titta in på kalaset i Boden sedan hem och få Agnes i säng och nu är klocka. över 22, alltså i säng!! Puuh....

Såja, då kan jag börja andas. Faktiskt är det avkopplande att träna med Fay så jag har inte stressat runt hela dagen. Det känns dock som att jag skulle behöva ha en veckas ledigt och bara sova. Det känns lite märkligt eftersom jag bara jobbat 2 1/2 vecka, antar att det nya jobbet tar mer på krafterna än jag tänkt mig.

Dagens träning har iallafall varit väldigt givande! I tron att vi skulle ha lydnadskurs idag åkte jag ut på klubben, det visade sig att jag tagit fel på vecka men det gjorde inte så mycket. Det var ganska lugnt på klubben men jag träffade några från kursen och fick chansen att lägga plats med ett gäng helt nya jyckar. Det var nyttigt, hon var lite orolig och hunden brevid låg inte riktigt stilla och fick några tillsägelser. Tror att det var nyttigt för lilla damen att få ligga plats med nya jyckar på ny plats och med störning. Tror att det inte är så dumt att få chansen att tala om för henne att hon kan ligga kvar lugnt oavsett vad som händer omkring henne.

Dagens träning var lite splittrad men jag kände ändå att det var nyttigt. Hade ingen helt genomtänkt plan men det funkade ändå. Vi fortsatte med rutan och det går framåt, är nästan tävlingsmässigt för lyd 2. Konstaterade dock att hon gärna hämtar koner om hon tror att det är det som är uppdraget...

Provade att göra snabba lägganden under gång. Hade godis i vänster hand och belönade läggandet direkt de första gångerna. Det fungerade väldigt bra och hon la sig snabbt och jag fortsatte gå. Härligt!!

Tränade på vänster om halt från stillastående. Hon har en bakdel!! Vi har verkligen börjat få till denna sväng, otroligt skönt!!

Apporteringen är en femma för sig. Det vi har problem med är ingångarna. Jsg började tjafsa med henne och hon tyckte till slut att jag var rätt tråkig med henne. Fick börja om med att hon fick "välja" att apportera för att få belöningen. Tror nog att vi fixar detta. Hon är lite ego om prylar!!

Slutligen gick vi två varv över stegen. Snacka om utveckling!!

Gonatt!

Träning

2008-08-11T22:58:00.000+02:00

Nu börjar vi komma igång igen efter sommaren. Skönt att få lite ordning och redan igen!

Förra veckan var vi på kronan och tränade med Sofi och A-L. Vi började med framförgående med dutt och fortsatte med apportering. Det gick jättebra och vi var båda väldigt motiverade. Vi la en platsliggning med längre liggtid än vi har gjort tidigare. De låg 7 minuter totalt och jag tänkte mig noga för när jag belönade, har haft en tendens att belöna för fort och för ofta. Hon var lugn och koncenterad men blev lite orolig efter ca 5 minuter. Jag fick möjlighet att säga till henne och efter det låg hon lugnt och fint. Vi kom fram till att jag ska fokusera på ingångarna när det gäller apporteringen.

I söndags var det så dags att prova en teori om extrem dragning i spåret. Sofi och jag har funderat frtam och tillbaka på hur vi ska få Fay att bli motiverad i spåret. Det handlar om dragning med försvinnande trasa i spåret. Kunde bara konstarera att hon inte har tillräckligt intresse för spåret. Fay försöker lösa alla skogsuppdrag med hög näsa och vindvittring.

Nu har jag helt sonika bestämt mig för att satsa på söket och låta spåret vara. Anledningen är att jag har begränsat med tid och vill gärna lägga den på något både jag och hunden verkligen gillar. Alltså kommer vi att söka och inte spåra just nu. Det känns bra att bestämt sig för detta!

Lydnadsträningen handlade om att hitta tillbaka till rätt känsla efter ett trist spår. Vi började testa på rutan, det var himla kul och jag ser fram emot att fortsätta med lydnaden. Det som gäller härnäst är att komma igång med söket igen och att fortsätta med lydnaden. Tanken är att tävla lydnad och ev ett apellsök i höst.

Mera spår

2008-07-18T09:40:00.000+02:00

Nu får vi se om spårträningen ger något resultat. Har provat något som kallas "dragare". Har lånat inspiration från krokasmeden.com.

A-L och jag provade och första gången var kanske inte fullt så lyckat, vi fick inte riktigt till det som det var tänkt. Däremot hade min hund spårintresse!!! Spåret var inte speciellt långt men det fanns störning i form av närliggande hus och därmed även luftburen människovittring, hon stannade upp och kollade lite men valde sedan att fortstätta i spåret. Vet inte om det var den nya dragningen i spåret eller om det var godisspåren förra träningen som gett resultat men det var roligt att se en förbättring i alla fall!

Ska prova att göra om övningen med dragare nu när vi vet hur den ska göras och se vad som händer. Ska även prova att göra "tipp-tapp-spår", även det med inspiration ffrån en kurs jag gick med Grim för krokasmederna. Då läger man ett rakt spår som är ca 50-100 m långt där man trippar fram som en liten tomtenisse i spåret, allstå med korta korta steg. Man är noga med att snitsla i spåret för att vet exakt var man gått, spåret ska ligga ca en timme och direkt innan man ska gå spåret med hunden går man det igen med normala steg. Detta för att öka hundens intresse och få den att spåra med låg nos. Ska försöka spåra ett flertal ggr per vecka ett tag nu och ligga lite lågt med söket ett tag för att se om det blir annorlunda .

Bruksprovskurs

2008-07-12T09:16:00.000+02:00

Nu har vi varit ute på vårt första spår med bruksprovskursen. Det är bara att konstatera att det krävs lite engagemang för att få till spåret!!

Vi gjorde en grundövning som gick ut på att göra hunden intresserad av ett föremål, leka på en punkt i början av spåret, sätta bort hunden och gå ut ett kort spår (ca 100 m) och lägga föremålet som slut. Tanken är att hunden ska vara nyfiken på "lekpunkten", springa dit och leta reda på spåret när föremålet inte finns kvar på "lekpunkten".

Första spåret gick hyfsat bra, andra gick mindre bra och tredje försöket var katastrof! Fay tyckte att jag var himla märklig som höll på med den där pinnen och ville inte alls vara med.

Vår session i skogen slutade med två väldigt korta godisspår som gick bra.

Jag har funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra och jag tror att jag kommer att lugna mig med söket med Fay ett tag bara för att få till spåret. Jag tar med mig Susa på söket och spårar med Fay under några veckor. Vi får se om det ger resultat. Om inte annat kanske jag får två sökhundar ;-)

Myggmat

2008-07-08T23:11:00.000+02:00

Nu har vi varit ute i sökskogen igen. Tur att man är välförsedd med mygga, polo och keps....annars hade det mest varit ett evigt fäktande efter myggor istället för sökträning....

Idag har vi varit på Gruvberget och fått möjligheten att träna med våra instruktörers sökgrupp. Det innebär många goda råd och en chans att se hundar som inte är fullt så gröna som våra....

Rutan var ny för Fay så vi förenklade träningen en del. Vi gjorde en båge ut med första figgen, den andra var redan utlagd och gick sedan vidare när vi var kvar vid legan och blev fig tre.

Första skicket gick bra, ganska långsamt ut men rakt och fint. Andra skicket var svårare, Fay fattade inte riktigtvad hon skulle göra. Jag kallade tillbaka henne några gånger och skickade om. Hon var ute en lång stund och jag trodde att hon hade hittat så jag gick en bit ut i rutan och då kom hon på väg tillbaka. Jag belönade att hon hade jobbat och skickade henne igen. Hon gick stort sett förbi bredvid figgen utan att hitta. Jag kallade in henne och skickade om. Denna gång hittade hon. Det roliga är att hon hela tiden avänder näsan och inte slutar jobba. Vallhundar har en tendens att bli tittiga om de får möjligheten. Tackar inlärningen på sökkursen för detta!

Den andra figgen gick vidare och vi gick tillbaka till stigen och flyttade oss framåt i rutan. På sista skicket vek hon av mot den gamla legan, sprang ca 10 m och vek sedan tillbaka och gick rakt på figgen. Detta skick gick väldigt bra!

Vi ska till en annan rutan nästa gång, där man har lite bättre överblick. Blir spännande att se vad som händer då! Tror att jag prövar samma typ av övning fast men fyra figgar där den fjärde går ut när Fay inte ser.

Sökträning 9/6

2008-06-09T22:47:00.000+02:00

Sökträning vid Ammunitionsvägen ikväll. Ny ruta innebär förenkling av övningarna, kunde bara konstatera att det är helt rätt väg att gå! Första och andra figgen gick vi med ut i båge, skickade på den sist utlagda först. Lite snurrigt men hon jobbade på bra. Andra figgen gick bättre och den skickade vi vidare medan vi stannade kvar och såg på. Tredje skicket var klockrent, rakt ut och hon hittade bra. Fjärde figgen gick ut medan vi var kvar ute hos den tredje, nu blev det lite tjorvigare, alltså var den redan utlagd när vi kom tillbaka på stigen. Fay jobbade på bra ut i rutan och väl ute vimsade hon på ett tag innan hon hittade. Funderade på att kalla in henne men ville låta henne jobba och hitta eftersom att vi var i ny ruta. Måste fundera på om jag ska börja plocka med lydnaden om hon inte går rakt ut på skicken. Ska fundera på det efter nästa träningspass i den nya rutan.

Nästa träning är på söndag. Då ska vi köra samma sak som idag, eventuellt att fig 3 kan få komma ut i rutan när vi är hos fig 2 så att hon ser figgen på plats ute i rutan.

Denna veckas kvällar tillägnas hundträningen! På onsdag har vi spårträff, på torsdag är det lydnadspass med bruksprovskursen och på söndag söker vi igen. Börjar kännas som att jag verkligen har kommit igång med träningen igen!

Ser fram emot veckan och framför allt mot fredag när vi ska mysa med Sofi som fyllt år.

/Camilla

Söktider

2008-06-01T21:24:00.000+02:00

Hej!

Vi har gått sökkurs förLena och Lena i Boden och nu är vi med i ett sökgäng som till största delen består av kursdeltagare. Det ärså roligt att ha kommit igång igen!!!

Kursen har varit fantastiskt rolig och haft ett toppenupplägg. Vi har tränat med minnesbilder på samma sätt som vi gjorde i uppletandet. Det har funkat jättebra och vi har verkligen hittat vår bruksgren!

I lördags var vi på kallax och tränade spår/sök. A-L/Enso och Sofi/Kiirih spårade och Fay och jag tränade sök i en ny ruta för första gången. Vi backade i träningen och gjorde de två första skicken med båge och det sista skicket med figurant som förlyttade sig synligt från andra legan till den tredje. Det gick jättebra och Fay har definitivt koll på vad hon ska göra i sökrutan.

Vi gjorde några markeringsövningar och jag är övertygad om att markeringen snart kommer att sitta.

Enso gjorde bra ifrån sig i spåret, han råkade ut för en del tuffa svårigheter som han löste väldigt bra. Andra spåret gick han klockrent. Han slutar aldrig jobba! Enso fick pröva kattmatsbelöning vid apporterna och det var mycket populärt!!

Kirrih är en spårgudinna, hon är bara helt underbar att följa med i spåret! Mer behvöer inte sägas!

Nu ser vi fram emot nästa sökträning som är på tisdag, upplägget som gäller då är följande:

Fig 1 och 2: redan utlagda.
Fig 3: förmodligen ingång från stigen när vi är kvar i hos fig 1, synlig på plats i legan.
Fig 4. Ingång från stigen när vi är hos fig 3, inte synlig för hunden.

Nyheten är då att båda första figuranterna redan är utlagda. Vi får se hur det går!

/C

Härliga tider

2007-05-21T19:52:00.000+02:00

Helgen har förflutit utan någon som helst träning för vår del, ibland hinner man helt enkelt inte med när man har en liten tvåbening! Nä förresten, nu skojade jag visst! I lördags la vi ett minispår med godis. Spåret var ca 40 m långt och det låg godis i varje eller vart tredje steg. Jag gick ut spåret i gränsen mellan grus och gräs (på vår egen vändplan) med korta sammanhållna steg och det låg ca 20 minuter.

Jag selade på nära spåret och ställde mig på spåret med hunden mellan fötterna och visade spåret med handen. Jag höll Fay kort och vi gick hela spåret på det sättet. I början tyckte hon att det var lite märkligt men hon spårade fint sista halvan av spåret. Jag tyckte att hon verkade mer fokuserad än hon varit inna och kommer att lägga ett antal liknande spår framöver!!

Förutom det så har helgen mest inneburit långprommisar och vedhuggning. Idag träffade vi Malin, Tuva-Li och Vilma. Vilma är en flat-tik som är några år äldre än Fay. De funkade bra ihop och vi fick se prov på Faysans vallinstinkter. Tänkte träna snabba lägganden ikväll inomhus.

Kurs för Ewa

2007-05-16T19:56:00.000+02:00

Vi har kursat för Ewa Andersson. Som vanligt helt enkelt underbart! Vår träningskompis Sofi har sagt något väldigt sant när hon undrade om vi gått hundkurs eller kurs i personlig utveckling. Tänk att man kan bli så inspirerad av att bara börja använda de små grå man har!

Ewa kom hit i torsdags och började sin Luleå-vistelse med att hålla föreläsning om inlärning och hundproblem. Vi var ca 40 st som samlats för att få oss lite hundkunskap till livs. Föreläsningen var jätteintressant och kommer förhoppningsvis att bli ett stående inlägg!

På fredagen träffades vi i Rutvik för att börja helgens drillning. Vi är ett härligt gäng som börjar bli väldigt sammansvetsade i vår träning. Som alltid är man rackarns nervös första träningspasset, nervositeten släppte dock väldigt fort tack vare att jag känner mig trygg i träningsgänget.

Vi tränade positioner och fritt följ. Tänk att vi utvecklades så fort bara på en helg. Äntligen har jag insett att min underbara vovve faktiskt inte är gjord av porslin, man kan ställa krav på henne! Många bra övningar hann vi med (ingångar, åttan och backa-följa) och jag tror att det var åttan som verkligen fick oss att komma ordentligt framåt!

Vi tränade även apportering. Jag har inte fattat att apportbocken varit så otroligt laddad för mig. Nu är det gripa-bära övningen i högervarv med plastapport, trästycke ellet något annat föremål som gäller. Bära kan hon, måste bara befästa det innan jag tar fram apportbocken!

Vi hann med en hel del platsliggningar och vi kom fram till att det som gäller för oss är korta avstånd och att ta henne på tassrörelser och nosningar redan nu. Alltså korrigera en nosning och berömma ett korrekt beteende och sedan vara snabb som attan på att lösa upp henne. Viktigt är att se till att få ut tiden ordentligt.

Vi har även hunnit spåra och insåg snabbt att lilla damen måste lära sig att inte vara nonchalant i spåret. Vi ska träna minispår med godis (ca 20 m, sele och koppel, hunden mellan fötterna och godis ca vartannat steg).

Tack till den inspirerande instruktören, mina fantastiska träningskompisar och våra underbara kockar och pressfotografer...helgen hade inte varit något utan er...

Mh och utställning

2007-05-15T09:30:00.000+02:00

...eller kanske i omvänd ordning. Den 4 maj satte vi oss i bilen (jag och Fay) med gott sällskap i Sofi och Kiirih för en tripp ner till Timrå. Resan gick jättebra, tänk vad trevligt man kan ha när man åker bil! Vi sov i en stuga i Timrå och trots nervositet fick vi några timmars sömn.

På lördag morgon gav vi oss iväg till Timrå Bk där det var dags för utställning. Tur att hunden är rutinerad när matte inte är det! Iallfall fick vi med oss ett rött band och en etta och Faysan blev andra bästa unghundstik efter tiken som sedemera blev BIR-hund! Bra jobbat! Skönt var även att att hon tog det lugnt vid sidan av ringen och vi fick chansen att öva passivitet!

På eftermiddagen var det så dags för MH! Jag hade varit rätt nervös för mh:t men när vi gick in på banan kändes allt bara bra! Kort sammanfattning (kolla på Flisdaelens Fay och under tävlingar på skk.se). Hon tog kontakt bra, gick iväg med testledaren utan några krusiduller och lekte bra med trasan och testledaren.

Hon jagade lilla bytet första gången (hmmm lite läskigt att få den på tassarna när man precis ska gripa den). Under aktiviteten var hon i huvudsak lugn med några enstaka aktivitetshöjningar. Hon blev riktigt rädd för dumpen och gjorde en undan manöver in i mina ben (lite olyckligt...) och tog en stund på sig fram. Inga kvarstående intressen eller rädslor här inte!! Skramlet blev hon inte värst rädd för och hon hade inget kvarstående intresse eller rädslor här heller. Spökena var läskiga typer! Fay jobbade på bra med båda spökena och stod först framför mig och backade sedan upp mot mig för att till slut stå precis bakom mig. Hon försökte hela tiden kontrollera spökena och var jätteduktig! Hon följde mig hack i häl fram till spökena och blev jätteglad när det var en människa under lakanet! Hon lekte bättre efter att ha gått igenom banan och bad testledaren om lek!! Hon avbröt leken vid skotten men var snabb med att ta upp den igen när jag bjöd henne. Hon var lugn under skotten i passivitet och kampade när jag bjöd henne efter skotten. Hon gav ett lugnt och samlat intryck under hela testet och växte under banans gång! Helt enkelt en härlig hund!

Efter testet brassade vi hemåt igen och landade hemma ca 22. Tack Sofi för sällskapet och peppningen!!

Söndagssök

2007-01-14T14:51:00.000+01:00

Idag har Faysan provat på sök för första gången. Vi träffades på Wikström och trotsade kylan! Lite småkallt att träna i -15 men ack så roligt!
Vi började i koppel och med Carina som figge. En sak är säker, lilla damen använder sig inte av ögonen när hon söker. Hon gick förbi Carina på ca 50 cm utan att se henne. Hon jobbade på jättebra men var lite osäker på vad jag ville. Hon hittade Carina och tyckte att det var jättegott med köttbullar! Andra söket körde vi utan koppel, det funkade mycket bättre när hon jobbade utan koppel. Jag tror att det är lättare för henne att vara självständig utan att ha mig i snöre efter!! Det ska bli jättekul att se hur hon utvecklas framöver. En annan sak som var skojig att se var hur oberörd hon var av miljön, kan dock tillägga att Sofis och Eriks hala golv verkar utgöra en oövervinnerlig utmaning....hmmm

Mycket nöjd med dagens träning!! Vi hoppas på något mildare väder till nästa helg! Nu ska lill-matte på babysim så nu får Faysan pusta efter dagens övningar.

Och regnet det bara öser ner....

2006-12-05T16:08:00.000+01:00

Träning i regn är oxå träning...eller?! Träningen idag har mest handlat om allmänlydnad, nåja det behövs ibland det med...

Läste igenom reglerna för lydnadsklass 1 igår, blev otroligt sugen på att komma ut och tävla. Vi ska ligga i hårdträning och satsar på att tävla i februari eller mars... Ska nog gå bra, hon gillar ju det här med träning...

I måndagsmorse tränade vi med A-L och Enso, det blev mest störningsträning, lilltjejen tycke att det var lite läskigt när Enso skällde ut henne. Vi fuskade lite med apporteringen, konstigt att ett moment kan kännas så avgrundssvårt! Tror inte att det är det egentligen! Vi tränar stadga i ställande och sittande, funkar hyfsat. Ska prova att dra upp henne max för att öka koncentrationen och därmed stadgan. Måste bara vara helt hundra på att hon vet vad orden betyder.

En sak till jag måste ägna mig åt!! Måste klicka in henne!!!!

Träning i hundhuset söndag 26/11

2006-11-26T23:02:00.000+01:00

Idag har vi för andra gången blivit ordentligt duvade av C i hundhuset på Kallax. Vi påbörjade inlärning av dirigering. Bara att konstatera, Faysan är väldigt lättpåverkad...även av sådant som inte är så bra. Lite småjobbigt när man själv blir osäker och därmed påverkar vovven.

Lilltjejen är mycket rolig att jobba med, hon har verkligen fattat galoppen-matte hittar på skojiga saker!! Vi tränade även fria följet, hon utvecklas verkligen fort och i rätt riktning.

Det gick bra fär resten av gänget. Väldigt roligt att se Mickes framförgående-träning! Längtar till nästa träningspass!